Om Gulsele med omnejd:
  • Gulsele ligger ca 9 mil norr om Sollefteå vid Riksväg 90.
     
  • Tillhör Sollefteå Kommun.
     
  • Är beläget i det vackra landskapet Ångermanland.
     
  • Länet är Västernorrland.
     
  • Befolkningsuppgifter i och runt Gulsele, 33 personer: 15 bofasta i Gulkäl-Gulsele. Lillsele-Västanbäck c:a 15 personer och på Kullberg 3.
     
  • Huvudnäringarna är skog, vatten och mark - Turism inte att förglömma.
     
  • Vi har några företag och ett byalag.
     
  • Gulselesjön och Ångermanälven, Gulselesjön en reglerad sjö med insjöfiske som sträcker sig längs med orten och älven finns även vid varje by.
     
  • Här finns ett intressant naturreservat, Mossaträsk-Stormyran, se under länkar.
     
  • Arkeologiskt intressant område finns i Gulsele i form av fångstgropar, eldhärdar mm.
     
  • Guhlsele som ligger vid Risåns utlopp är troligen det Gulsele som nämns som lappmarknadsplats under 15-1600-talet.
     
  • Gulsele kraftverk och Hällby kraftverk ligger vid Gulselesjön, Gulsele by ligger i utloppet av denna sjö.

Om Gulsele by
-
Se karta - Byalaget - Bygården

Gulsele är en liten by, belägen i Sollefteå kommun, utefter Ångermanälven c:a 20 km norr om Junsele vid riksväg 90. Orten omnämns 1575 som en marknadsplats för Ångermanlandssamerna. De omnämns Birkarlarna och tycks ha etablerat rotfast i norr. 1500-talet för oss närmre säkrare mark vad gäller enskilda samer, deras skattesatser, fisketräsk, skattelands råmärken mm. 1575 fanns marknader i bl.a. Gulsele/Junsele.

Nuvarande Gulsele anlades som ett nybygge under mitten av 1700-talet. Fram till år 1854 tillhörde Gulsele Åsele församling i Västerbottens län men överfördes då till Junsele församling i Västernorrlands län. Från att ha varit en typisk norrländsk skogs- och småbrukarby, förändrades den radikalt när Gulsele AB på 1950-talet anlade Gulsele kraftverk och påverkades även 1979-80 när Hällby kraftverk tio km norr om byn byggdes. Då Gulsele kraftverk byggdes så anlades också ett bostadsområde för kraftverkets personal med ett tiotal villor mellan Gulsele och kraftverket.


Göran Stenmark i Gårelehöjden har dokumenterat hur byarna kring Junsele utvecklats under åren. Om Gulsele skriver han följande:

Förhistoria

”Det finns två Gulsele”, sade Pelle Henriksson i Mo till mig i början 1980-talet. Vad menar du svarade jag. Jo! Sade Pelle. Vårt nuvarande Gulsele är ett nybygge från mitten av 1700-talet, men redan under 1500-talet fanns en plats vid namn Gulsele i dåvarande Ångermanna Lappmark. År 1631 begärde prästen i Resele att Åselelapparna skulle få en uppbördsman i Junsele socken, ”som tillförne i högloflig salig konung Johans tid och alltid förut varit hafver”. Man skrev 1637 till landshövdingen Mörner och anhöll om ett kapell och en marknadsplats ”vid bemälte kyrkieplats Gulselet”. Detta rörde sig då inte om någon by, utan torde endast ha varit en plats där man möttes för marknad och gudstjänst någon gång per år.

På en karta upprättad i mitten av 1700-talet finns både nuvarande Gulsele, samt ett Guhlsele beläget i närheten av Hälla inritat. Det Guhlsele som ligger vid Risåns utlopp är troligen det Gulsele som nämns som lappmarknadsplats under 15-1600-talet.Vårt nuvarande Gulsele är ett typiskt nybygge anlagt i nybygges epokens start under 1750-talet.

I Gulsele rastade 1715 lektorn Göran Wallin d.y. med sitt följe och tog in i den raststuga som fanns där för resande. Att det fortfarande inte fanns något nybygge i Gulsele vid denna tid visar den reseberättelse som en Arvid Ehrenmalm gjorde 1741, och där påpekar han att det inte fanns något hus på sträckan från Junsele till Hälla i Åsele socken. Raststugan hade då spolierats av resande som använt dess tak och väggar till ved. Det kan tilläggas att Gulsele kom att bedriva gästgiveriverksamhet under lång tid framöver.


Gulsele Gästgiveri (Valters)
Tryck på bilden för en förstoring

I ett tingsprotokoll från Åsele 1740, framgår att häradshövdingen ifrågasatte om inte allmogen ville uppföra ett nytt härbärge, och de sade nej. Man befarade att det skulle röna samma öde som den gamla raststugan. I stället menade man att det skulle vara bättre med en nybyggare på platsen eftersom det fanns god åkerjord och starrslåtter. Dessutom kunde då nybyggaren hålla stuga och stall för resande. Detta gillade dock inte Bölesbönderna från Junsele. Som spekulant för nybygget anmälde sig en Johan Jonsson från Junsele, men av någon anledning kom han inte att bosätta sig där.

Gulsele kom genom att Åsele socken började bebyggas att komma i kläm mellan denna och Junsele socken. Mycket beroende på svårigheten att samsas om jakten på allmänningen däremellan. Bölesborna i Junsele hade sedan urminnes tider jagat och fiskat långt upp efter Ångermanälven, och sådana traditioner gick inte obemärkt förbi. I en stor fejd på 1730-talet mellan Hälla i Åsele och Bölen i Junsele gällande gillrandet av en järv, hänvisar Bölesbönderna till ett synebrev från år 1505, där man påvisade att området hörde Bölesbönderna till. Det kom att ta tid innan man fick rätsida på problemet. Gulsele hörde kyrkligt vid denna tid till Åsele socken.                             

Nybygget Gulsele

Den förste nybyggaren i nuvarande Gulsele var en f.d. båtsman och landbonde ifrån Anundsjö, Nils Danielsson, vilken fick sitt nybygge tillstyrkt 1753. Det kan tilläggas att året innan hade nämndemännen blivit bortmotade när de skulle syna in nybygget. Följande finns nämnt om Nils Danielsson i Landsrådeputationens protokoll

Nils Danielsson  45 år gl. berättade sig under dess 12 åra vistande i Guhlsele varken av Junsele eller Åsele boer hört något Rå nämnas dem emellan, men gamle Män på Hällan skola för vittnet berättat, att Olof Ohlsson i Tjern skall sträcka med sine ägor till Åsele Sjöarne. Och vet vittnet eljest, att Gärdselet är beläget vid pass 1/2 mil ovanföre Böhle By i Junsele Sochn, ävensom honom ock kunnigt är, att Ruske Man i ber.de Socken och och Lappen på Jöran Ohls Landet bytt Wällingberget och Ässe åhn sig emellan, på det sättet att Ruske man behållit ån och Lappen berget. Om renbetet emellan Kortingselet och Kubbemohn berättade på efterfrågan för övrigt vittnet, att det vore gott, och att lapparne av den grund utan utan åtal där ständigt betat sine renar.  Uppvisande eljest med handlingar, att han på Åsele Härads Rätts tillstyrkande medelst protocolls utdrag d. 4. Januari 1753, njutit den 21 april påföljande, Konungens Befallningshavandes i Wästerbottn Frihets Brev på dess Nybygge Guhlsele om 1/4 Mantals skatt.   Uppl.

Nils Danielsson föddes i Sörflärke, Anundsjö 1718, och dog i Gulsele 1797. Han gifte sig 1739 med Anna Christoffersdotter från Anundsjö, och de fick tillsammans sex barn. Tiden gick och byn växte alltmer. Av nybyggen blev hemman, som sedan delades, och släkten följde och följer på varandra.

Nybyggaren Nils Danielssons son Christoffer Nilsson, född 1749, tog över efter fadern, och blev den som förde gården vidare. I ett sockenstämmoprotokoll från den 8 april 1798 led Christoffer Nilsson av hypokondri och hans fattiga anhöriga syntes ej orka att fortsätta sköta honom i hemmet. Man försökte få in honom på hospital i Umeå eller Härnösand, men tyvärr finns det inga uppgifter om hur det gick. Hans son Jonas Kristoffersson, född 1783, var sinnessjuk och vid sockenstämma 1824 ser man att han var så dålig att man i byarna fick turas om att vårda och vakta honom.

Nybyggaren Nils Danielssons dotter Ingeborg gifte sig 1770 med en Jon Christoffersson, född 1746 i Sörflärke, Anundsjö. De fick 6 barn och sönerna Nils född 1772 och Pehr född 1782 kom att bli bönder i byn. Nils blev gästgivare och stannade i Gulsele, medan Per med familj flyttade till Öfra 1808. Dit flyttade även deras föräldrar 1811. Byn växte och fler familjer kom till.  

Enligt kungligt brev den 9 februari 1833 skulle Gulsele by, som i borgerligt hänseende tillhörde Åsele lappmark och i kyrkligt Junsele socken fr.o.m. lappmarksprivilegiernas upphävande 1863 helt och hållet tillhöra Junsele socken.


Karta från 1832, tryck på kartan för en stor bild

(Not införd av webbmaster 060222) Den 20 april 1854 överfördes byn Gulsele från Åsele socken i Västerbottens län till Junsele. Länsgränsen ändrades inte samtidigt och därmed kom Junsele att delas mellan Västerbottens och Västernorrlands län. Detta justerades den 18 februari 1858 genom att Gulsele överfördes till Västernorrlands län.(http://www.genealogi.se/angmfors.htm))

(Not införd av webbmaster 080816) Gränsen mellan Ångermanland och Åsele lappmark är ett komplicerat kapitel.
Åsele församling bildades 1648 och lades judiciellt under Ångermanland. Innan dess kallades området för Ångermanna lappmark. Gränserna var diffusa under 1600-talet och särskilt inlandet var ytterst glest befolkat. Författarna noterar att Ångermanälvens dalgång var befolkad upp till Betarsjön i Junsele under 1600-talet och strax norr därom fanns den gamla samiska marknadsplatsen Gulseleholmen. När lappmarksplakatet tillkom 1670 för att främja koloniseringen av lappmarken fanns ingen självklar gräns mellan bondbyggd och samiskt land. Enligt boken dröjde det emellertid ända till den 9 september 1762 innan kung Adolf Fredrik inrättade en råskillnadsdeputation som en gång för alla skulle avgöra den långvariga tvisten mellan Västerbottens och Västernorrlands län. Beslutet innebar att deputationen skulle bestå av representanter för de fyra stånden. Det blev två man för adeln, en präst, en borgare och en bonde för vardera länen. Ledamöterna för de tre högre stånden fick fyra daler silvermynt per dag för sina förrättningar plus två hästar. Ledamöterna för bondeståndet fick två daler per dag och skjuts för en häst.
(Hämtat ur: http://websystem.gismo.se/gismo/files/81/81.Allehanda%2019%20mars%202007.pdf)

Gulselebornas kyrkväg har i alla tider varit lång, och när de kom att lyda under Junsele socken gick kyrkvägen över Bommeråsen och till Gärdsele. Innan gamla kyrkan i Mo revs 1885 kunde man följa den gamla ridvägen på samma sida älven, men när den nya kyrkan invigdes samma år fick man förlita sig på transport över älven vid Gärdsele. I början av 1930-talet invigdes den första bron över Ångermanälven i Junsele vid Biskopselet.

Vad gäller odlandet i Gulsele, så var det först på senare år som man kunde odla potatis med bra resultat i själva byn. Tidigare satte man sin potatis på en ö i älven, kallad Pärholmen.

Nybyggen till Gulsele är Gultjäl och Västanå.

Ur stämmor och protokoll

I Kommunalstämma 1883 kan man läsa att vägen mellan Gärdselets färjesund och Gulsele by har blivit nästan ofarbar, broarna är förfallna. Nybyggnad och reparation sker på vägbyggnadsskyldiges bekostnad.
I kommunalnämndens protokoll 1915 ser vi att det blev Telefonledningar dragna till Tara och Gulsele

Fäbodar

Dessa fakta bygger på en uppsats av Sigvard Sjölund 1937

Tärnickbodarna anlades omkring år 1800 och användes åtminstone under 1930-talet. Där fanns fyra stugor fördelade på fyra hushåll. 1937 fanns på vallen 6 kor och 6 ungnöt.
Nybygget ? Från ca 1870 till till 1922. fanns här två stugor.
Hästbergsbodarna: Från 1860-talet till till 1890-talet. fanns4 stugor..

Byn i senare tid

Om vi går långt framåt tiden, så ser vi att det 1949 såg ut på följande sätt för Gulsele by.
Folkmängd; 28 män, 22 kvinnor. Summa: 50 personer.
4 hästar, 12 kor, 1 kviga, 4 kalvar, 10 får, och 2 svin.

Från 1950-talet kom Gulsele att präglas av kraftverksbyggnationer, och genom Gulsele AB:s kraftverk har byn de senaste 40 åren i stort sett präglats genom de arbeten som uppkommit i samband med denna etablering. Genom dagens mekanisering och effektivisering har även denna utkomst mer och mer försvunnit, och tyvärr är det inte många personer kvar i den gamla nybyggar-byn. Kraftföretaget har ingått i olika konstellationer och nyligen köpte Graninge Birka Energis aktier i Gulsele Kraft AB. Övriga ägare i Gulsele är Vattenfall med 35 procent och Sydkraft med 15 procent. I detta ingår även Kraftverket i Hällby som byggdes åren 1967 och 1970.**)

**)Under slutet av 2003 köper Sydkraft Graninge AB och blir därmed huvudägare i Gulsele AB. Hällby kraftverk ägs också av Gulsele AB (Dagens ägare EON)

Se några bilder från Gulsele by


Utdrag från skriften ”…till nationens wälstånd och förkofran …”
2.4.2 Marknadshandel fram till 1847
I Norrland där avstånden var stora och städerna ett fåtal spelade marknaderna en stor roll. På officiellt fastställd tid och plats träffade allmogen samman med handelsdistriktets borgare för marknadshandel. För allmogen fick dessa handelsmöten ofta ersätta stadshandeln och här byttes egenproducerade varor mot köpmannavaror. För borgarnas del hade dock de varor som inhandlats betydligt större värde än varorna som sålts: de inhandlade varorna gav rejäl vinst vid senare återförsäljning i staden eller städer söder ut.
Marknadsplatser inrättades vid kyrkor, på tingsplatser men även ute i ödemarken. På gränsen mellan Dalarna och Hälsingland hölls handelsmöten där det bara fanns några skjul för övernattning. Hit förde dalkarlarna med sig laggkärl, järn, såll och korgar, hälsingar och jämtar kom med hästar och skinn.
En liknande ödemarkshandel fanns från 1500- talet på gränsen mellan Ångermanlands södra och norra kontrakt, vid Gulselet i Junsele socken. Här köpte Härnösandsborgarna upp lappmarksvaror och försåg allmogen och samerna med köpmannavaror. Marknader fanns, förutom vid Gulselet, även i Ramsele och Fjällsjö socknar.
De största marknaderna inföll under vintern på grund av framkomlighetens skull. Då myrar och vattendrag var tillfrusna, körde man med släde på snöföre. På släden kunde man också ta större och tyngre lass än på vagn eller kärra och ändå komma fortare fram.
Marknader fanns även sommartid och de var i allmänhet förlagda till augusti/september. Anledningen därtill kan sannolikt ses som en avvägning mellan bondens önskan att hinna få avsättning för årets produkter från åkerbruk och boskapsskötsel och borgarens önskan att hinna till Stockholm eller andra sydliga hamnar och återvända med fyllda förråd innan isläggningen omöjliggjorde sjöfarten norrut.
Marknadshandeln vid Gulselet flyttades till Åsele i samband med kyrkobyggnationen där 1648. Allmogen i Junsele fortsatte dock att besöka vintermarknaden i Åsele till stort förtret för umeåborgarna som 1684 ville få till stånd handelsmonopol på handeln där.


Finns inte sidomenyer? Gå till startsidan HÄR!